Projektet har kommit fram i diskussioner inom Gotlands Tryffelförening som organiserar tryffelodlare, tryffelplockare, tryffelhundaktiva och tryffelmarkägare. Insikten om behovet av att säkra tillgången på tryffel har kommit efter det att fler reseaktörer och hotell engagerat sig i utvecklingen av en Tryffelmånad. Utvecklingen av en Tryffelmånad görs gemensamt av Gotlands Tryffelakademi och Gotlands Tryffelförening. I Gotlands Tryffelakademi samverkar Destination Gotland, krögare, hotell, flygbolag och Gotlands Tryffelförening gemensamt för att utveckla besöksnäringsdelarna inom tryffelnäringen.
Sverige har en låg kunskap rörande bevattning i allmänhet. Behoven av kunskap kring bevattning har ökat på senare år. Projektet handlar om att hämta hem, utveckla och sprida kunskap om teknik för Gotland att kunna tillämpa på vild och odlad tryffel för att i förlängningen utveckla fler tryffelprodukter och tryffeltjänster. Om vi inte har en tryffelproduktion kommer inte hela satsningen som pågår kring att utveckla tryffel som en reseanledning för att få svenskar och tyskar att åka till Gotland att fungera. Syftet är också att på sikt minst tiodubbla produktionen av tryffel på Gotland.
Syftet med projektet
Syftet med projektet är dels att säkra tillgången till tryffel för att besöksnäringen ska kunna få full utväxling av att använda tryffel som en reseanledning och därmed medverka till att fler arbetstillfällen skapas samt dels att öka produktionen av tryffel på Gotland så att den kan generera fler arbetstillfällen inom såväl plockning och odling som förädlingsledet.
Bakgrunden till projektet
Tryffelnäringen på Gotland är fortfarande en ny ”bransch” och har på de 20 år den funnits utvecklats till att omfatta allt fler tryffelplockare, markägare, förädlare, hotell, restauranger, färjelinje, flyg och aktivitetsarrangörer som mer och mer ser möjligheten med att använda tryffeln som en reseanledning. Destination Gotlands nya tysklandslinje använder tryffel som en reseanledning för att locka hit tyskar under hösten. För att alla som drar nytta av tryffeln ska kunna känna sig säkra på att det finns tryffel tillgänglig under säsong (oktober-december) men helst även frusen tryffel resten av året, behöver det anläggas fler tryffelodlingar och kunskaperna öka om hur man säkrar en god avkastning på den vilda tryffel som finns.
Torråret 2018 var en riktig stjärnsmäll för tryffelföretagen på Gotland. I snitt över hela Gotland sjönk skörden av tryffel till 15% av ett normalår. 2019 och 2020 har skörden varit bättre men fortfarande bara ca 60% av ett normalår, högst troligt pga den ojämna nederbörden under sommaren. Inom Goda Gotlands Leaderprojekt Utveckling av Matsamverkan var 2019 några tryffelodlare under tre intensiva dagar på studiebesök i tryffelodlingar i Spanien. Där bedrivs forskning kring hur man kan öka avkastningen i tryffelodlingar med Perigordtryffel främst med bevattning. På Gotland har vi Bourgognetryffel så därför kan man inte rakt av föra över deras kunskap men Spanien har en stor kunskap kring bevattning. Tillgången till vatten är en av de viktigaste faktorerna för att få en bra tryffelskörd. I Spanien i ett litet område med tre mils radie produceras 35 ton Perigordtryffel per år, dvs mer än hela Frankrikes produktion. Om vi på Gotland kan lära oss mer om hur vi ökar avkastningen på de tryffelmarker vi har, skulle själva produktionen av tryffel kunna bli en större inkomstkälla för Gotland än det är idag. Gotland har flera hundra markägare med tryffel på sina marker. Alla som har tryffelmarker man kan få fram vatten till skulle kunna dra nytta av den ökade kunskapen.
Om vi kan genomföra tester efter inspiration från Spanien och mäta fukthalten i marken på 10-30 cm djup och ta fram rådgivning kring när man skulle sätta in bevattning skulle vi säkra/öka skörden av tryffel. Kunskapen kan tillämpas i odlingar och på den vilda tryffeln som finns i marker som skulle kunna bevattnas.
Vad har hänt då?
Den 28 april 2022 tog Jordbruksverket ett slutgiltigt beslut att godkänna Leader Gutes beslut från juni 2021. Sensorer beställdes och efter lite fördröjningar kom de första sensorerna i backen 26 juni 2022. Sensorerna är inköpta från Sensefarm (märket Watermark) och mäter växttillgänglig fukt och temperatur. Sensefarm köper tillgång till GEABs LoRaWan nätverk. Sensorernas mätvärden loggas varje timme. Tryffelföreningen får resultatet presenterat på en webbsida. En burk innehåller två sensorer och en termometer. En sensor har satts på 25 cm djup och en på 10 cm djup. På varje tryffelmark har två burkar placerats ut. I nuläget har sensorer placerats ut i fem tryffelmarker.
Hösten 2022 (oktober tom december) plockas och registreras tryffeln från dessa fem tryffelmarker. Avsikten är att studera värdena från fukthalts- och temperaturmätarna och jämföra med tryffelavkastningen på den mark som ligger närmast sensorerna, detta som ett första steg att bygga kunskap. Att se om det finns koppling mellan avkastning olika veckor och nederbörd X månader innan.
Är du nyfiken på projektet? Kontakta då Susanne Welin-Berger ordförande i Gotlands Tryffelförening för mer information. Mail till Susanne.
